Allsvenskan har genomgått en dramatisk ekonomisk förvandling. Från att ha varit en angelägenhet för lokala eldsjälar och ideella krafter, har Sveriges högsta fotbollsliga vuxit till en miljardindustri. Den här artikeln följer utvecklingen, och belyser både framgångarna och de utmaningar som präglat resan.
Föreningslivets arv och de första stegen mot kommersialisering
Länge speglade Allsvenskan det svenska föreningslivet – en verksamhet driven av passion och lokalt engagemang, snarare än av ekonomiska kalkyler. Men redan under 1980-talet började vindar av kommersialisering att blåsa allt starkare. En riksdagsmotion från 1983, Åtgärder för att motverka kommersialismen inom idrotten, m. m., vittnar om en växande oro. Motionärerna befarade att pengarna höll på att ta över, och att idrottens själ, med kamratskap och gemenskap, riskerade att hamna i skymundan. Motionen hittar du här. Även om Allsvenskan inte nämns specifikt, fångar motionen en tid då idrottens ökande kommersialisering ifrågasattes på allvar.
Tuffa tider för många klubbar
Övergången till en mer kommersiell liga var långt ifrån smärtfri. Under 2010-talet kämpade flera klubbar med röda siffror. En granskning i Expressen visade på stora skillnader i klubbarnas ekonomiska muskler. Vissa, som Elfsborg, redovisade vinst tack vare framgångsrika spelaraffärer. Andra, som AIK och Djurgården, brottades med betydande underskott. Läs mer i Expressens artikel här. Denna period visade tydligt att Allsvenskan befann sig i en omvandlingsfas – en tid då vissa klubbar anammade den nya ekonomiska verkligheten, medan andra hade det betydligt tuffare.
Publiktapp och ekonomisk oro
En artikel från SVT Nyheter, publicerad i mars 2011, belyser en period då flera allsvenska klubbar brottades med ekonomiska svårigheter. Minskade publiksiffror, särskilt i Västsverige, ledde till krympande omsättningar. Även om många klubbar lyckades redovisa små vinster, var Halmstad BK ett tydligt undantag med en förlust på hela 17 miljoner kronor under 2010. Artikeln från SVT här visar att resan mot en miljardindustri inte varit spikrak.
Spelarförsäljningar och TV-avtal: Nycklarna till ekonomisk framgång
Två faktorer har varit helt avgörande för Allsvenskans ekonomiska expansion: intäkter från spelarförsäljningar och lukrativa TV-avtal. Redan 2004, efter år av ekonomisk osäkerhet, kunde de allsvenska klubbarna visa upp sitt bästa ekonomiska resultat på tre år, mycket tack vare ökad ekonomisk disciplin. Läs Aftonbladets rapport här.
Spelarförsäljningar: En växande guldgruva
År 2018 nåddes en milstolpe – spelarförsäljningar för totalt 352 miljoner kronor, en ökning med 22 procent jämfört med året innan. Denna trend har bara fortsatt. Under 2023 genererade allsvenska klubbar hela 597 miljoner kronor från spelarförsäljningar. Detta motsvarar hela 21 procent av ligans totala nettoomsättning. Svensk Elitfotboll rapporterar om detta här. Framgångsrika försäljningar av spelare som Lucas Bergvall, har ytterligare stärkt klubbarnas kassakistor.
Projekt 500: Målmedveten satsning på talangexport
För att ytterligare öka intäkterna från spelartransfers, sjösatte Svensk Elitfotboll (SEF) år 2021 “Projekt 500”. Målet med detta initiativ, i samarbete med Goalunit, var att öka de årliga intäkterna från spelarförsäljningar till hela 800 miljoner kronor. Genom att fokusera på dataanalys och spelarutveckling har projektet visat sig framgångsrikt, med nya försäljningsrekord både 2022 och 2023.
TV-avtal: En grundbult – men med frågetecken
Vid sidan av spelarförsäljningarna har TV-avtalen blivit en allt viktigare inkomstkälla. Det nuvarande avtalet, som sträcker sig till 2025, är värt över 500 miljoner kronor per år. Men framtiden är oviss. Det finns en oro för att kommande avtal kan bli mindre fördelaktiga, vilket skulle kunna slå hårt mot klubbarnas ekonomi. Enligt EY:s riskanalys skulle en minskning av TV-intäkterna med 20% kunna leda till att endast 6 av 16 klubbar skulle redovisa vinst.
Miljardindustrin och dess utmaningar
Allsvenskan är idag en miljardindustri. Enligt en analys från EY uppgick den totala nettoomsättningen under 2023 till hela 2,7 miljarder kronor. Mer information finns här.
Pandemins hårda slag
Trots den starka tillväxten har utmaningarna inte saknats. Coronapandemin 2020 visade tydligt hur sårbara klubbarna är när publikintäkterna försvinner. Statistik från SCB visar att allsvenska klubbar förlorade hundratals miljoner kronor på grund av tomma läktare. Se SCB:s statistik här.
Ovisst läge inför framtida förhandlingar
Osäkerheten kring framtida TV-avtal är en annan utmaning. Hur förhandlingarna om nästa avtal kommer att utvecklas är avgörande för klubbarnas ekonomi. En minskning av intäkterna skulle kunna få stora konsekvenser.
Nya vägar till intäkter
För att möta dessa utmaningar, och minska beroendet av enskilda intäktskällor, behöver klubbarna hitta nya vägar. Det kan handla om att satsa ännu mer på spelarutveckling och försäljning, men också om att utveckla nya affärsmodeller kring evenemang, merchandise och digitala plattformar. Att stärka damfotbollen kan också vara en viktig del i att bredda intäktsbasen.
Supportrarna – en ovärderlig tillgång
En ofta förbisedd faktor i klubbarnas ekonomi är supportrarna. Engagerade supportrar bidrar inte bara genom biljettintäkter, utan också genom köp av souvenirer och genom att skapa en positiv stämning som lockar sponsorer. Att vårda och utveckla relationen till supportrarna är därför en nyckel till långsiktig ekonomisk framgång.
Den ekonomiska makteliten
Inom Allsvenskan har en tydlig ekonomisk elit vuxit fram. En rapport från EY visar att åtta klubbar – Malmö FF, IF Elfsborg, BK Häcken, Djurgårdens IF, IFK Norrköping, Hammarby IF, AIK och IFK Göteborg – dominerar utvecklingen. Dessa klubbar stod för en genomsnittlig omsättningsökning på hela 11 procent per år mellan 2016 och 2023. Läs mer i rapporten här.
Europaspel – en hävstång för ekonomin
Spel i europeiska cuper som Champions League, Europa League och Conference League kan ge allsvenska klubbar ett rejält ekonomiskt tillskott, inte minst genom UEFA:s ersättningar. Samtidigt kan uteblivna framgångar, som under 2023, leda till minskade intäkter. Detta visar på vikten av en stabil ekonomisk grund och att inte vara alltför beroende av enskilda intäktskällor.
Kommersialiseringens baksida
Kommersialiseringen har onekligen bidragit till Allsvenskans ekonomiska tillväxt. Men den har också väckt frågor om supporterkulturen, klubbarnas identitet och relationen mellan fans och klubbar. Hur påverkas den lokala förankringen när klubbarna blir alltmer beroende av globala marknader och spelartransfers? Hur bevarar man själen i en sport som alltmer styrs av ekonomiska intressen? Detta är frågor som förtjänar en djupare diskussion.
Framtidens Allsvenska: En balansakt mellan tillväxt och tradition
Allsvenskans ekonomiska resa har varit imponerande. Från en ideell verksamhet har ligan omvandlats till en miljardindustri. Men utvecklingen har skett i en ständig balansgång mellan kommersiell framgång och bevarandet av de värden som länge präglat svensk fotboll. Hur Allsvenskan lyckas förena dessa aspekter – ekonomisk tillväxt och traditionella värden – kommer att vara avgörande för ligans framtid. Den ekonomiska ojämlikheten inom ligan är en utmaning, liksom det fortsatta arbetet med att skapa en hållbar och inkluderande supporterkultur.
